Vår väg mot drömmen!

Med lite distans på det hela finns det fortfarande ingenting som gör det enklare att tänka på sommaren... Sammanfattningsvis kan man säga att vi misslyckades med allt... Vårt enda mål var att gå upp till A- gruppen, och det gjorde vi inte.


MEN, sommaren har varit perfekt. Vi har haft ett nästintill perfekt upplägg. Vi har haft fantastiskt bra träningar hela sommaren, tack vare Lasse och Härdan. Fysträningarna och träningsprogrammen har varit lika bra dom. Jag har tidigare sagt att sommarens alla träningar har gett mig möjligheten att bli en bättre spelare, varje träning, och det står jag för!! På det hela har vi dessutom haft otroligt roligt tillsammans hela sommaren. Allt detta gör mig nästa ännu mer bitter. Det finns inget eller ingen att skylla på. Allt har varit perfekt och det är en omöjlighet att allt hårt arbeta har varit förgäves.


Ibland så vill det sig bara inte. Jag skulle kunna peka på små saker som jag undrar om de hade kunnat göra så att det hela slutade annorlunda. Men för mig är det för tidigt att utvärdera var det gick snett. Det kommer ta ytterligare några veckor. Besvikelsen är obeskrivlig och känslan av att ha svikit nästa generation, alla som stöttat oss, svensk basket som helhet och inte minst mig själv kommer finnas kvar länge.


Resultatet gör att satsningen blir uppskjuten två år. Mer än så är det inte. Nästa år kommer vi ha ett lag som är ännu bättre än i år. Dessutom kommer jag hinna fylla 28 innan OS 2016, vilket betyder att jag då borde vara en bättre spelare än någonsin.


Trots att det skulle ha varit skönt att ha varit ledig i några dagar så är jag glad att jag snabbt fick rymma iväg från Sverige och allt som påminner mig om nederlaget. Redan i fredags anlände jag till mitt nya hem; Calais. Fredagskvällen ägnades åt två timmars träning och lördagen och söndagen spelade vi matcher som slutade med seger åt det, ironiskt nog, blå/gula laget- dvs COB Calais som vi heter. Det har varit full rulle, men jag är i bra form och är redo för nästa säsong. Det enda negativa jag kan komma på är att jag befinner mig närmare Holland än vad jag egentligen skulle vilja.


Lycka till nu alla kära lagkamrater. Det blev ett känslofyllt farväl i Stadium Arena i onsdags. Utan rödgråtna ögon är det väl på sin plats att tacka alla. Hela staben också såklart. Det ska bli så roligt att följa Er den här säsongen. Fler spelare än någonsin befinner sig i utlandet vilket kommer göra det lite besvärlig. Men om jag förstått det rätt så innebär proffslivet att datorn blir en trogen vän.… 


Alla kärlek till Er och vi ses nästa sommar!
#10